Alla Hjärtans Dag

Kärlek kan vara så mkt, inte bara mellan 2 som älskar varandra utan vi kan känna en slags kärlek till många i vår omgivning. Barn så klart, ett husdjur, gamla X, den snälla grannen, vänner och jobbarkompisen.
Man kan bli danskär, och man kan vara olyckligt kär. Det var man väl några ggr i ungdomen.

Jag har hittat mina kärlekar på Fyris torg, på 6ans buss, genom en kompis och på Folkets husdansen. Haha!
Den första varade nog ett halvår, den andra något längre, en flera år av och till, hur många minns jag inte nu, en sommarförälskelse som resulterade i en son, och så han då med stort H som varade iväldigt många år. Han som jag fick 2 fina tjejer med.
Blir det nån mer? Inte jätteintresserad om jag ska vara ärlig, känns mest jobbigt o starta om med nån ny. Men man ska väl aldrig säga aldrig.

I boken jag läser nu av Tobias Karlsson skriver han så här om hur man visar och tar emot kärlek. Han kallar det Kärlekens språk i fem punkter.

Genom beröring
Man ger komplimanger
Man köper en gåva
Man underlättar, ger tjänster säger han, hjälper till säger jag.
Och sist men inte minst man ger av sin tid.

Jag vill lägga till ögonkontakt. Börjar det inte oftast så?

Hur gör man då om det inte är besvarat? Man backar, gråter en skvätt och slickar sina sår.
Letar efter en ny, ibland finns den väldigt nära.

Alla Hjärtans Dag kan också ha en allvarligare mening. Alla vi som har en nära som har eller haft hjärtinfarkt vet. Tänk om vi alla som ser det här skulle gå in på Hjärt & Lungfondens hemsidaoch ge en hundring idag.
Via hemsidan kan man swisha. Ni der adr uppe till hö.

Jag ska fira den här dagen med Leif och tjejerna, C fyller år i helgenså vi ska gå ut och äta och sen gå på konsert i Sandviken.

Konsert med dom här snyggingarna. Ser jättemycket fram mot det. Först ska vi dock fika med tårta här innan vi far iväg. Presenter är inslagna, nån liten grej bara som visar att man tänker på varandra. Förr lagade vi för det mesta något gott hemma bara och ibland fick jag väl en blomma. Behövs inte så mkt.

Nu ska jag sova, kl gick fort ikväll :-)

Har ni sett en stoltare mormor? Som hon väntat på det här syrran min. Bebisen heter Liam och är min yngsta systerdotters förstfödda.

Jag har ju haft barnbarn i snart 21 år, den tösen föddes ganska precis ett år efter Es återfall då hon behandlades med strålkniv. Den mest intensiva perioden i hennes sjukdomshistoria och vi var nog ganska slut. Hade dessutom en trotsig 6-åring som just kommit på att syrran fick mer uppmärksamhet än hon.
Min kropp började säga ifrån också, benen la av vid två tillfällen, bar mig inte helt enkelt och det hade inget med nuvarande problem att göra. Ena gången just på Karolinska dom dagar vi låg inne med henne hela familjen. På allting annat fick han dra mig i rullstol, minns inte hur många dar innan det släppte.

L drog ett stort lass, vi hade ju just ingen avlastning efter att hans mamma gick bort. Det var väl kanske där som vårt förhållande började fallera. Gick väl upp lite när vi började gå ut och dansa igen ( tack Micke A) men vi släpade ju på ungarna jämt. Vi hade verkligen behövt egentid där, nån datenight då och då, men vem tänkte på det?
Så jag orkade inte vara så mkt farmor också. Prioriterade mina egna barn. J förstod nog men det var nog också den enda. Och han pratade nog inte så mkt om det.

Idag med facit i hand hade jag gjort likadant, men kanske prioriterat min man och oss på ett annat sätt. Vårdat relationen. Vi kämpade på iaf. Gud vad mycket jag har att tacka den mannen för, hur han har slitit. Gjorde väl det jag också, vi gjorde det nog paralellt men hade behövt hämta kraft hos varandra. Det orkade vi inte!

Höll på sätta kaffet i halsen idag när en kompis sa, efter att ha läst stt jag lyssnat på Ls andetag och hur jag uppskattar honom, ni kanske helt enkelt ska vara ihop men inte bo ihop. Då kan han ju också fortsätta dansa. Haha!
Nu vet hon ju inte alla turer och han är ju kär i sin danskompissa. Men började allmänt fundera på särbo, känner ingen som är det så jag vet inte riktigt hur det går till. Hitochditbo har jag kompisar som varit, där är man ju tillsammans jämt men bor växelvis hos varandra. Men kanske är ett bekvämt sätt att vara tillsammans på om man i framtiden skulle träffa någon. Ha det göttaste men inte vardagen ihop.

Läser den här boken nu, och jag rekommenderar alla som är intresserade av dans att göra det. Vilken danskarriär men också en karriär som koreograf han haft. Jobbat i hela världen. Just nu läser jag det han skriver om alla partners i Lets Dance. Mobbingen berör han i början.

Nu börjar det dock rycka i ögonen. Dags att inta horisontalt läge.

Känslan av att inte bli respekterad. Finns det nånting som kan göra en så ledsen eller så nertryckt. Vara sig det är nåt du lagt ner mkt pengar på eller fixat mkt med, gett av din tid. Och du helt plötsligt får veta att människan inte vill ha den eller är tveksam till det. Sånt säger man direkt, på ett snällt sätt. Spelar ingen roll sen om dom tar emot det, taggen sitter där.

Eller som en av mina döttrar fixat med en överraskning som hon och jag ska ge tillsammans till en person som betyder mkt för oss båda. Som också hjälpt oss mkt. En liten tripp på ett par övernattningar. Vi har haft urkul medans vi fixat och när jag träffade personen häromdan skulle jag be hen reservera datumen. Hann inte det för hen blev skitarg och bara fräste åt mig. Jag blev helt ställd och så himla ledsen. Mest just för reaktionen hos en person jag gillar så mkt. Även om det verkar som det blev bättre när E sen pratade och gav datum. Så sitter det här kvar hos mig, jag blev så chockad och så himla ledsen. Det går liksom inte över. Det har förstört så mkt, tagit bort en fin känsla jag hade för den personen.
Vi ville ge, känslan när man vet sen att hen kanske inte vill en grej vi vet gillas i normala fall.
Ska man inte kunna överraska längre? Omständigheter kanske som gjorde det i just det här fallet men det ursäktar faktiskt inte! Taggen sitter där!

Ibland måste man ta beslut som gör lite ont. För att det inte ska generera i att man själv kommer att må dåligt. Folk påverkar i flera led, till slut orkar man bara inte! Men otroligt vilket helvete en enda människa kan ge. Egoismen liksom flödar på ett sjukt sätt. Hen bara ska ha det som hen vill. Jag bara kliver av i det läget. Medverkar inte!

C har misstänkt kikhosta. Smittar isf inte längre men hostar till hon tappar andan och får upp slem. Vi får säkert besked efter prov i morgon, sen tar det väl några dar.
När jag bokade biljetterna till Arvingarna lovade L att han skulle gå in om hon inte kunde. Det gav honom ett dilemma men han höll sitt löfte till oss till slut. Men det påverkade så klart.
Det var inget fel på Arvingarna men ingen lokal för den sortens underhållning om man jämför med Kajskjulet. Här va dom på scen hela tiden. Den riktiga stämningen kom liksom inte förrän sista kvarten. Va så dags då.
Signering och fotograferingen va också ett fiasko men det berodde absolut inte på dom. Dom styrde och ställde för att göra det bra men tror UKK blev lite tagna på sängen över den publikkontakten. Idolkort och skivor tog slut på nolltid. Kvar fanns dyra tröjor och klistermärken. Casper själv tog initiativ till att folk kunde få autografer på biljetterna. Bra initiativ! Kostade ju inget.

Lasseman är ju min favorit, han tar lite plats nu och allt handlar inte om Casper längre. Kim får också lite space och visa vilken stjärna han är på guran. Den andra broder Carlsson va lite ?komframochsäg? också.
En kul kväll, Elle va nöjd och det var ju huvudsaken, L va lite missnöjd med ljudet. Men han kan ju sånt. Vi satt enligt honom för långt fram. På rad 2.
Lokalerna i övrigt var inte anpassade, vi fick gå ner och sen upp i en lång trappa. Rullstolsplatser finns men långt bort från uppträdandet.

Idag skulle vi till mamma så L sov kvar. Fick sova till han vaknade och sov tydligen bra på min bäddsoffa. Jag njöt av hans andetag då jag hade ont i natt och var vaken mkt. Skönt att inte vara ensam. Fick ju också nån att äta frukost med. C kom också en stund på fm. Jag fick in Classes senaste skiva på datorn som han köpt i fredags. Skivan alltså.

Vi plockade upp E, fikade hos mamma och sen fick jag handla lite i stan. Nu är jag ensam igen, han är hos E. Hon jobbar ju i morgon och sen är det ju gubbdagis på tisd fm. För mig blir det en tidig kväll.

Hade tänkt åka färdtjänst till Bjkl på månd, tänkte att vi kunde åka in och gratulera mamma i efterskott och att L skulle med. Så tänkte möta upp dom där så L skulle slippa hämta mig. Hon fyller i morgon men då dansar ju L.
När E åker färdtjänst hit betalar hon 120kr då är det riksfärdtjänst. När jag nu ska åka samma sträcka men härifrån kostar det 260kr enkel resa. Är inte riksfärdtjänst utan kan åka några mil utanför kommungränsen om jag bokar före 18 dan innnan. Så 520kr fram o tbx tar Tierps kommun, Uppsala 240, mindre än jag får betala för enkel resa. Hur kan det vara så olika? Ställlde in så klart!

Men då visar mitt X återigen hur fantastiskt snäll han är, ringde i morse, ilsknade väl också till på avgiften och säger att vi löser det. Klart jag ska få åka till mamma och han vill gärna åka med. Å jag betalar ju hellre honom än gynnar den här kommunen. Frågan är bara hur man bjuder igen på allt han gör för mig eller oss. Måste klura på det. Så sönd eller månd åker vi dit.

Fyndade på Tradera idag. Visst är den fin?

Jag blev visst gammelmoster idag också. Syrran har fått sitt första barnbarn. En liten pojke. Som hon väntat på honom. :-)

Annars händer inte så mkt, är lite lågsäsong nu. Men sova behöver man iaf så Godnatt då!

Igår kidnappade vi Elle, C åkte och hämtade henne. Hon hade fått veta att hon skulle sova över nånstans, ha med sig öronproppar och 35kr. Haha!
Sen kom dom hit och vi hade lite mellomys. Köpte varsin snackbox med lökringar, chilicheese och mozarellasticks. Lite godis och ett rör chips vi knappt rörde sen. Rödlöksosten jag gjort glömde jag Haha!
Vi tyckte alla om Sonjas bidrag och blev lite ledsna när hon inte ens gick till 2a chansen. Dom andra bidragen minns jag knappt.
C som inte är 100 gick hem strax efter mello men E och jag höll ut en stund till. L ringde mig sent men det var egentligen E han var ute efter. Fast vi bubblade på en stund med. :-)

I morse vaknade jag av att E duschade, sen åt vi långfrukost tillsammans. C kom och skjutsade hem henne till jobb idag, det är doplördag i Bjkl.
Solen strålar från en blå himmel så funderar på åka ut och se om jag kommer åt lite blåbärsris nånstans. Så fint när det blommar på bar kvist.

Men försöker ta det lugnt. Om det är alla sovpauser eller blodbristen eller en kombo är svårt att säga, finns väl lite av infektionen kvar också.
Sitter och äter glass nu, Lidl hade nån 3-p med mjukglass. Så onödigt god Haha!

Smart att ha locket som fot. Jag köpte med chokladsås men finns med kolasås med.

Så har det blivit februari också. En månad full av födelsedagar, både vänner och familj. Mamma och C fyller. Alla hjärtans dag förgyller månaden med. Beställt så fiffiga presenter åt tjejerna i år. Vi ses ju allihop den dan och ska på konsert. Får väl hitta nåt lite till L med kanske.

Roat mig med att sitta och läsa på sociala medier idag. Man undrar t.ex varför en del skaffar barn, det gnälls så,otroligt mkt på barn. Vad tror dom? Att det är självgående från början heller? En mamma, läkare, hade hämtat sitt barn tidigare och gnällde över att hon fick stå och frysa i lekparken en timme och ifrågasatte då varför hon hämtat tidigare.
Man blir ju mörkrädd, fick sitta på händerna. Haha! Om man inte leker med sitt barn på därför avsedd plats om man får lite extra tid. Va hade man då tänkt sig? Gått hem och lagt upp benen och låtit ungen leka själv?
Eller dom här som gnäller om förskolans öppettider. Vill att det ska vara öppet till 20 så dom kan storhandla efter jobbet.
Eller dom som tycker det borde finnas ett klädlager för uteleken på förskolan.

Ja listan kan göras lång, ta ansvar för och tillbringa tid med sina barn är inte aktuellt för en del. Chocken att dom inte levererades med extravantar. Haha! Tur att inte alla är så.

Sen dom här killarna som måste lägga upp bilder på sin snopp. Gärna skicka dom i direktmedelande. Tror dom på riktigt att just deras blir störst och finast eller vad är det för fel? Inbillar dom sig att man blir upphetsad av en bild? Dom kan ju inte vara friska. Jag har tack och lov varit ganska förskonad, är väl för gammal. Men såg en tjej som får rätt ofta, hon är så klart ung och skitsnygg men hon hade i det fall hon hittat fru, vuxna barn eller förälder vidarebefodrat bilden dit. Så klockrent! Tufft gjort!

Ja det finns mkt tok och konstigheter men också helt underbara människor man faktiskt kan bli vän med på,riktigt också. Säger bara Dbd. Men även twitter. Regelbundna träffar och nya band knyts. Förhållanden startas men också tvärtom.
Såg en kul grej i all sin sorgsenhet idag. En tjej skrev, Hur ska jag komma över honom när jag bara vill komma under honom. Haha! Ja det är kanske också ett dilemma.