Som enbo och tidigare sambo eller gift, vad saknar man mest?

Jag har kommit på att det jag saknar mest är det ?pågående samtalet? som inte behöver vara de djupa diskussionerna utan kan vara det vardagliga småpratet. Kommentarerna man fäller, snacket vid fikat och maten o.s.v eller bara ljudet av en annan människa.

Att det inte är tyst helt enkelt. Det får jag ju iofs så fort det är någon här också men just att ha det kontinueligt. Förtroligheten också och vikänslan saknas ju kanske då.

Närhet, sex o sånt saknar jag nog mindre än jag trodde. Känns inte som jag nånsin vill starta om med nån ny där. Tror det är en vanlig känsla i vår ålder också, är väl därför en del får återfall då och då. Haha! Bättre ta nån man är van med.

Men sen saker man är van att göra, ställen man är van att åka till o.s.v där är det inte lika jobbigt att göra det med en annan person. Det går som regel bra!

Så mycket nytt blir det ju inte, inte så många nya ställen heller om man inte har nån ny bekantskap. Jag kan iofs se på tv, och tänka dit vill jag åka, eller det vill jag göra. Oftast rinner det dock ut i sanden, man glömmer.

Soligt här idag med inslag av skurar och åska. Känns i min åskskalle. Sov länge i ett streck i natt, somnade om på morgonsidan och sov nästan lika länge. Känner mig riktigt utsövd förutom lite trötthet jag tror beror på vädret. Inte varit ut än heller. Ska dock bli uppehåll mot kvällningen så läser väl min bok och dricker kaffe så länge.