Jag skrev inget om den igår men när vi gick där på marknaden så blev det en utryckning, vi förstod att det hänt nåt riktigt då det var alla sorters fordon och flera ambulanser samtidigt som helikoptern kom.
Då vi kom hem såg jag på nätet att en 18-årig kille dödats i en olycka här på Harbovägen.

En ung man med hela livet framför sig. Han gick 3e året på gymnasiet och skulle alltså tagit studenten i vår. Nästan lika gammal som mitt yngsta barnbarn som ju tog studenten förra året.
Så meningslöst när unga personer dör. Kyrkan här har varit öppen idag för ljuständning och kondeloanser. Flaggor har varit på halv stång.

Det med E som ju också gick från *nu har vi nog klarat henne* till död på 3 dar. Vi fick veta på morgonen att dom skulle stänga av allt på em. Totalt oförberedda. Inte lika chockartat som den här drabbade familjen fick besked men nära nog.

Jag vet ju att alla inte reagerar lika men kan ändå tänka mig hur dom har det. Jag känner dom inte (hoppas jag) och vet inte var dom bor. Men känner att jag skulle vilja hjälpa med nåt praktiskt som jag blev. Nämligen med mat. Jag har aldrig uppskattat något som dom som kom hit med mat. Som gav oss pengar för att vi skulle kunna köpa hem färdigt.
Jag kunde knappt laga mat utan att må illa första tiden. Så tack till son och sonhustru, till Susanne, grannar och andra vänner. Det betydde massor.

Något jag hade svårt för var alla blommor, inte dom från vänner men dom som kom från sånna vi inte kände eller Es arbete. Varför skulle dom ge mig blommor? Precis som jag gjort nåt bra. Det vände sig också i magen. Idag förstår jag varför och att det är så man gör, mendå var det bara förknippat med obehag.

Tänkt på den här familjen hela dan och tände 2 ljus framför E idag. Funderar på att ta kontakt med vår diakon i morgon och höra om han kan förmedla lite pengar till dom.

Idag var jag upp till distriktan och fick min 3-månadersdos av B-vitamin. Handlade lite frukt o grönt och toapapper. Livets nödtorft, Haha! jo köpte prickig korv med, evigheter sen jag åt en korvmacka.

Börjat lyssna på en ny bok och sett några fler avsnitt av Aidens sjukhus. Vill se klart den.
Åt pasta med en sås av charlottenlök, kyckling, curry, grädde och mango chutney. Nu ikväll knäckemacka med räkor.

Benet bråkar lite igen men lindrigare än den riktigt onda svängen. Skippar dom blå och äter bara paracetamol som jag har extra starka av. Sover rätt bra på nätterna nu tack vare dom.

Tänker mkt på Elle nu, hur hon kämpade. 11 februari hörde vi hennes röst sista gången innan hon tubades sen var det kropps och teckenspråk. Talventilen funkade ju inte. Undrar va hon tänkte? Om hon undrade varför vi fick vara där så korta stunder, om hon längtade efter oss. Eller om hon var så dimmig att det bara flöt ihop, på slutet var det nog så iaf.

Trodde jag skulle känna hennes energi men icke! Ser iaf henne på bild var jag än är i lägenheten.

Dom här älskade både hon och jag.

Nu sängen!