Ja så kändes det idag. Jag vaknade med värk, klev ju i och ur en bil några ggr igår och satt dessutom mkt i rullen. Kom upp till en överfull diskho, med en värkande axel och kände att jag orkar inte. Hittade dessutom disken som en av ungarna burit ut igår, fasttorkad röra i en skål och osköljda bestick och tallrikar.
Jo det fanns disk i hon sen tidigare men från mig bara. 5 saker i diskmaskinen som inte plockats ur. Luren ringde o sen glömde jag.
Men jag skrev iaf på messenger att dom kunde plocka in disken i maskinen om dom ätit här. Det startade världskriget, hon som aldrig kan ha fel. Hon gick över gränsen.
Jag är handikappad, jag sitter i rullstol och inomhus i en arbetsstol när jag ska laga mat och diska. Om dom äter här tycker jag faktiskt, och det är ett krav från nu, att disken ska in i maskinen. Är den inte urplockad finns en orsak till det också som börjar på vä och slutar på rk. Jag har förmodligen rört och vispat. Vilket orsakar orsaken så att säga. Eller så har jag med stöd av trasiga leder som igår gått ur och i en bil flera gånger.
Fick höra att jag skulle skaffa hemtjänst. Varför? För att plocka i och ur disk i maskinen? Deras disk?
För vems skull? Hennes eller min?
Jag behöver ingen hemtjänst! Har valt bort hemtjänststäd och betalar en städ privat! I övrigt klarar jag mina behov. Men kanske inte röja efter andra!
Är vi här så måste dom från nu hjälpa till, så är det bara!

Fixade så klart disken ändå! Ville ju gärna komma fram i köket. Men från nu gäller nya saker!

Inte gjort så mkt mer, tinade en korvgryta till lunch. Elle kom in och vi fikade, måste ju se till att tårtan går åt. Haha!
Vi pratade mkt, hon saknar sin pappa. Vill åka dit! Men dyrt att köra/åka nu!
Hon (och vi andra) önskar att han bodde närmre. Att umgänget inte blir så stressigt, att man kan ses mer spontant. Måste kännas hemskt att som dotter inte vara prioriterad. Ändå är det värre för C, till E kommer han ju ändå när han har gubbdagiset. Men kommer oftast sent och åker tidigt!
Ok att tjejerna är vuxna, men sin pappa vill man ha ändå!
Men det är nog kört, han fyller 78 nästa vecka och orkar nog inte med en flytt till! Inte ens om han skulle ångra sig! Men det gör ont i mig när jag ser den här längtan. Det är ju *mitt fel* det var jag som ville skiljas och det är ju orsaken till att det är så här. Samtidigt så vet dom att det var nödvändigt! Dom var liksom med till slutet.

E stannade länge, så jag fick sällskap till min lax & broccolimåltid. Hon ville inte äta nåt men vi pratade mkt. Om allt möjligt annat med.

Gjorde en beställning till Delitea som kommer i morgon. Alla dom där tunga sakerna som jag inte gärna handlar själv. Svårt för mig att lyfta ner, lägga i korgen och sen på bandet för att sen packa ner och till slut lyfta in här hemma.
Sånt ni gör utan att tänka på det ens.
I morgon ställer han kartongen på hallgolvet och jag kör in lite i taget i köket med stolen. Vilar emellan.
Mer smidigt för mig och får ta den tid det tar.
En sak försvann från ordern, mjöl 4 sädesslag. Tänkte ju med assistentens hjälp göra lite bröd. Så dyrt att köpa?.
En sak glömde jag Dumle med mint, vi skulle ju göra Dumlekakor. Men är huvudet tomt så är det?.

Ja så var min dag idag!