Det är oroligt av och till på CIVA centrala intensivvårdsavdelningen. Igår tror vi att Elles sänggranne avlidit. Mycket strul innan också med anhöriga som vägrade vara inne samtidigt o.s.v Ibland fick vi inte komma upp för det var *stökigt* på salen. Så igår hörde vi hur det pratades och diskuterades om donation av organ med någon slags personal.

Vi vet ju att Elle hör, kan inte låta bli att tänka på hur hon tänker om hon nu hör sånt. Hon är ju medveten om att hon är sjuk och har hjälpmedel för andning och så, det märktes extra tydligt idag.

Vi tog det rätt lugnt idag, C kom ner på fm och vi bestämde oss efter en lunch för att åka på en loppis innan vi åkte till sjh då vi blivit ombedda att komma efter 15 då det skulle fixas med nån hjärtundersökning av Elle. Den undersökningen visade inga avvikelser.

Men då vi var på loppisen fick jag ett samtal från samma läkare som igår.

Elle opererades ju 3 ggr på 12 timmar. De två första för brustna blodkärl i levern där man fick gå in och blockera blodkärlen. Och på så vis dödade man den delen av levern.
Men levern blödde mycket och hon samlade på sig blod i buken, som dom tömde på 9 lit blod i op 3.

Nu visade det sig att hon fått en infektion i just den delen. En infektion som dom egentligen vill stoppa genom att ta bort den sjuka delen, men dom törs inte göra det eftersom blödningsrisken är för stor och en leverblödning är mkt svår att stoppa.
Läget är mycket allvarligt upprepade läkaren till mig 3 ggr.
Men går det inte att få bukt med infektionen kanske dom måste operera ändå, trots den uppenbara risken för att hon kan förblöda.
Nu poängterade han att han och kirurgen var överens om att inte ta till kniven förrän ingen annan utväg finns.
Men att få höra det idag kändes lite som att få hennes dödsdom.

Troligen var det väl det här som orsakade de förhöjda levervärdena tror jag utan att kunna ett smack om det.

När vi så kommer upp till avd idag möter jag en dotter i panik. Det gurglar och bubblar i halsen och hon kämpar med andningen. Märks ju hur lätt sövd hon är.
Får veta att det hänt tidigare under dagen också. Hon tittar på mig med panik i blicken.
Jag vet ju hur känslig hon är bara av att undersökas i halsen med en träspatel, vilka kräkreflexer det kan framkalla ( jag kan relatera, är lika dan själv) och nu har hon en tjock slang i halsen.

Jag lyckas få henne lugn genom att ta hennes hand, hålla i hennes flackande panikblick och uppmana henne att koncentrera sig på andetagen precis som vi brukar göra när hon får sina smärtattacker.
Till och med personalen blev förvånad över att det lyckades.

Det varade dock inte länge utan snart var hon där igen men då fick hon mer sömnmedel snabbt och somnade lungt och sov resten av tiden som vi var där.
Fick hon det just för att vi var där?

Men bara vetskapen om att det kan hända ger mig lite panikkänslor uppe på alla andra sånna jag har nu. När det hände andra gången var ingen personal vid sängen utan C och jag fick ropa.

Jag vill bara ha ur henne ur den där respiratorn nu, men än är vi tyvärr inte där.

Hon får nu 3 olika sorters antibiotika och svarar i övrigt bra på behandlingen. Ingen feber!
Den lättare sövningen funkar också bra förutom panikkänslan över slangen i halsen. Hon är betydligt mer med.

Hon svarar bra på blodtrycksbehandlingen och hon syresätter sig bra. Doktorn sa att dom nu märker en förbättring i hälsotillståndet i stort. Det är just bara den här nya infektionen.

Idag var hon jättesöt med flätor med vita små rosetter i. Dom fixar och donar med hår och smörjer hennes torra hud.
Hårtvätt görs i en duschmössa med shampo och balsam i. Det behöver inte sköljas ur, utan dom borstar ur det. Som ett slags blött torrshampo. Tänk vilka fiffiga grejer det finns.

Ja vi var helt slut alla tre när vi åkte därifrån idag. C åkte till Marcus som varit på övning i flera dar. Tror det var precis vad hon behövde.
Leif och jag åkte till K-Rauta och köpte en insats med backar till mitt linneskåp. Sen till Citygross och handlade lite till varsin plocktallrik som vi åt här till *På Spåret* han stannade en stund efter också. Gick men kom tillbaka och låste. Haha! Jag frågade iofs om han hade nyckeln med så han kunde låsa.

Nu är det han och jag som åker upp i morgon. Har lite funderingar på om man skulle kunna spela lite musik på låg volym för henne. Något hon känner igen, lite MA eller CL kanske. Röster hon ju känner väl igen. Båda har ju en del lugna fina låtar.

Vi har ju tyvärr inte Spotify men tror jag kan hitta nåt på youtube.

Kommer ju garanterat inte att kunna sova inatt, är fortfarande darrig efter dagens besked och upplevelser. Funderade på att be L sova på min soffa, men sansade mig.
Får väl vila mig igenom natten.

I morgon ska jag visa er dagens loppisfynd.