Jag är lite rädd för att åka färdtjänst nu. Det finns inget krav från kommunen på att chaufförerna ska vara vaccinerade, vilket jag finner mkt märkligt.
När restriktionerna togs bort i sept var det också slut på ensamåkning till vanlig taxa. Kostar dubbelt att göra annars.
Trots att smittan nu är så hög igen har dom inte gått tbx till det.
När det gäller rullstolstaxi som jag måste åka har dom samåkning med sjukresa också. Kan alltså sitta en sjuk person i bilen som hämtats upp på vårdcentralen när jag åker. Kan få åka runt halva kommunen med antingen en chaufför eller en medpassagerare som kan smitta mig, och tvärtom så klart!
Jag åker därför helst inte! Följden är att jag är mest hemma. Umgås mest med familjen, inte ens tantfikat på torsd blir av nu. Alla är rädda för att ses o kanske smitta varann.

Det blir ju så klart tråkigt i längden. Men hur ska man göra?

Tur att jag trivs i lägenheten, att tjejerna och jag kommer ses framöver iaf kan hända att J vågar komma med. Att jag har böcker o korsord så man håller igång hjärnan.
Handlar nästan allt på affärn här och åker på tider som är gröna, dvs minst folk. Ibland beställer vi också från en liten ica som kör ut hit.

Längtar till april då man kanske kan ses i pergolan igen. Då det börjar knoppas, blir påsk och vår! Valborg firas nog inte i år heller. Kanske kan man varma dagar tassa ut på baksidan med kaffekorgen då utan att frysa häcken av sig.

Läst den här nu, en feelgood om en tjej som flyr storstan och ett destruktivt förhållande upp till Leksand. Så kul att läsa om miljöer man känner till. Finns en bok 2 och ska bli en 3e också! Tyvärr finns 2an bara som inbunden en men hoppas den kommer som pocket när 3an ges ut.

Nu ska jag börja på bok 2 om Halleholm. En tjej som i bok 1 ärver sina morföräldrars café och bakar den lilla stadens godaste kanelbullar. Men det finns en konkurrent och det händer saker. Och så klart blir hon kär, men inte helt friktionsfritt där heller. Ska ögna genom 1an innan jag börjar på 2an.

Är med i en grupp på facebook som heter *Kerstintråden* den kom till för att Kerstin som är 91 år skrev lite väl personligt i en Uppsalatråd. Jag tyckte inte det gjorde ett dugg, var imponerad av att hon 85+ lärt sig om dator och sociala medier. Rn liten *Dagny* Men hon fick mkt skit och hennes systerdotter hjälpte henne starta sin egen tråd.
Senaste veckorna har datan strulat för henne + lite andra tråkigheter. Så jag tog kontakt med systerdottern och funderade på om vi skulle samla till en orkidé åt henne. Hon älskar sånna. Sagt och gjort vi la ut frågan en sen em men kunde bara ha den ute till morgonen efter då Kerstins data funkade igen efter många dar.
Vi fick in över 1200kr, hon är populär tanten och många trivs i tråden då den är totalt befriad från troll, intriger och andra tråkigheter.
Så vi kunde köpa en stor orkidéplantering, flera växter. Och la till lite choklad också. Hon fick den idag och blev så glad!
Jag fixade ju allt på nätet så det var ingen stor grej för mig heller. Jag trivs ju också i tråden som mest består av tjejer i min ålder och uppåt. Kanske lite neråt med Haha! Mest Uppsalatjejer. Men en riktig tanttråd är det iaf.
Tror vi är många som blir lite mindre ensamma där. Jag skriver inte så mkt men läser mkt.
Kerstin och hennes man Inge som tyvärr inte finns längre minns jag också från både Ungdomsringen och Grillbys fdg. Så vi har ett gemensamt intresse. Dom har både dansat och spelat.

Men så blev kl sängdags igen då! Tar mina böcker med mig och kryper ner.

Dagens idag, köttbullar med egenodlade brytbönor och rårörda tranbär!